– Det är sånt här jag behöver! Jag måste inte lära mig blommans inre dna, det här är det jag kommer leva med. Kanske min syster, kanske min dotter kommer att utsättas, säger Daniel Chebbi som går på Kärrtorps gymnasium.

Just utkommen från en lektion där de diskuterat sexuella övergrepp bubblar han av engagemang. Lite bekymrad är han för att Metoo-kampanjen ställer killar i dålig dager. Men för att övergreppen ska upphöra och för att samhället ska bli jämställt, krävs att killar och män förändras. Det slår han fast.

– Det är bara för oss killar att backa, nu förtjänar tjejerna rampljuset, säger han.

Metoo-kampanjen applåderas av flertalet elever. Att den hjälper till att lyfta skammen från flickor och kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp är den stora poängen, tycker Zamand Faraj.

– Kvinnor måste berätta när sådant händer. Det är många som skäms, säger hon.

Hon får medhåll av Muaaz Habsha. Just skammen är det som förövarna utnyttjar, tror han.

– De tänker ”hon är tjej, hon kommer skämmas och inte berätta”, säger han.

Att ungdomar får utrymme att diskutera normer kring kön och sexualitet är ett sätt att förebygga sexuella övergrepp, tror RFSU Stockholms Jessica Hansson. För killar spelar skolan en extra viktig roll, menar hon.

– Det är viktigt att skolan förstår vilken betydelse man har. Skolan som källa till information om sex och relationer rankas högre av killar än av tjejer, säger Jessica Hansson.

För RFSU Stockholm är det viktigt att arbeta med ungdomar utifrån en positiv syn på sexualitet.

– Vi pratar mer om hur man kan göra för att det ska bli bra, än om hur man inte ska göra, säger Jessica Hansson.

RFSU Stockholm pratar om ”ja-signaler”, det vill säga hur man kan signalera vad man vill i en sexuell situation. Samtidigt tydliggörs att om man inte ser någon ja-signal betyder det alltid nej, även om det inte uttalats.

Föreställningar om att killar alltid ska vilja ha sex och alltid prestera ökar risken för övergrepp, tror Jessica Hansson. Därför är det viktigt att killar också får prata om att säga nej, menar hon.

– Det har länge varit ett fokus på att lära tjejer hur man säger nej. Det är minst lika viktigt att killar får förstå att de kan säga nej, även när det finns förväntningar på dem, säger hon.

Genom debatten om våldtäktslagstiftningen har samtycke blivit ett flitigt använt begrepp. Men i samtal om sex räcker det inte att tala om samtycke, man behöver också prata om samspel, menar Jessica Hansson.

– Om man sagt ja till en sak från början kan det ändra sig under tiden. Så fort man känner sig tveksam på sin egen eller den andras känsla behöver man stanna upp, säger hon.

Hon ser också ett behov av att rucka på föreställningar om hur sex ”ska” gå till.

– Det är viktigt att förstå att det finns många olika sätt att ha sex på, så att man inte tänker att om man sagt ja till en sak så ingår det att man automatiskt sagt ja till en massa andra saker, säger Jessica Hansson.

I mötet med unga killar vill hon ge utrymme för reflektion som leder framåt, snarare än att fastna i hur strukturerna ser ut i dag.

– Vi vet ju att det främst är killar och män som begår övergrepp och det ska inte förnekas. Men när man ska jobba förebyggande är det viktigt att inte befästa en förövarroll. Killar behöver få tala om bilden av vad det innebär att vara kille för att förstå att den går att förändra och att det finns alternativ, säger hon.

Luis Lineo, ordförande för organisationen Män, har sett unga killars attityder förändras. Mycket har blivit bättre de senaste åren, menar han.

– Mäns ansvar har blivit synligt. Att vi har del i destruktiva normer och inte kan säga ”inte alla män” eller ”det var inte jag”, säger Luis Lineo.

Kampanjen Metoo ser han som ovärderlig för förståelsen för vidden av problemet med sexuella trakasserier och övergrepp. Massan av historier har få kunnat värja sig emot.

– Jag tror att man kommer kunna tala om ett före och efter Metoo när det handlar om att medvetandegöra det sexuella våld som finns i vårt samhälle, säger han.

Han märker av hur kampanjen fått killar att vilja agera.

– Många visar en vilja att göra något åt det här efter kampanjen. Vi får hundra nya medlemmar om dagen nu och de flesta är unga män.

I korridoren på Kärrtorps gymnasium pågår samtalen om kommentarer tjejer får för bilder de lägger upp på nätet, om tafsande händer och sexistiska glåpord. Och om vad Metoo kan föra med sig. Helin Akrawi hör till dem som funderar över hur kampanjen landar hos killarna.

– Om jag var kille skulle jag tänka: ”Vad har jag gjort?”, säger hon.

Men hon lyfter också fram hur Metoo-kampanjen synliggjort det som kompisar pratat om med varandra, men kanske inte tänkt på som trakasserier eller övergrepp. Kompisen Azra Umerobska, håller med.

– Folk har förstått att de inte är ensamma. Minsta grej räknas. Man har inte tänkt på att det är trakasserier, det är så vanligt, säger hon.